Nationalism är ett ord med kraftigt negativa associationer och som många av oss ryggar för efter historiens många lärdomar om en aggressiv nationalism som lett till krig och folkmord. Men skulle vi kunna återerövra begreppet och fylla det med något gott istället för att stå handfallna inför de som vill använda begreppet

Är vi inte alla nationalister, medborgarnationalister? Medborgarnationalister som tycker att staten ska få sin politiska legitimitet genom det aktiva deltagandet från oss medborgare, nu närmast genom att vi går till valurnorna för att välja de som ska representera ”folkets vilja”, våra förtroendevalda. För vii vill väl att all makt ska utgå från folket?

Vad är en identitet? Det är ett svårt begrepp. Är det en fast grund att stå på – den du är, något du är född till, något förutbestämt, en essens du har? Eller är det något du har makt att bestämma över själv, den du vill vara och strävar efter att vara? Eller är det något starkt föränderligt – det du framhäver hos dig själv beroende på sammanhang dvs olika identiteter i olika sammanhang?

Historiskt var en plats vid hovet ett definitivt uttryck för makt. Närheten till kungen och hans närmaste gav både information och möjlighet att påverka. Situationen är snarlik på dagens arbetsplatser. Närheten till de som bestämmer är avgörande för den anställdes sociala och hierarkiska ställning inom organisationen.

Makt är något vi till stor del utövar i rummet. Ofta sker det på ganska subtila sätt som inte alltid uppmärksammas av de andra i rummet. Genom kroppsspråk, ton, gruppdynamik och snarlika medvetna eller omedvetna metoder hävdar vi vår dominans eller accepterar vår underordning.

Hur påverkas då maktbalasen av distansarbete?

En känsla av vanmakt kan vara mycket svår att stå ut med. Så vad ska den vara bra för? Hur kan vi med hjälp av den känslan, den informationen, leda oss själva? Och vad behöver vi när vi känner vanmakt?

Det är inte vilka privilegier du har utan vad du gör med dem som avgör hur jämlikt vårt samhälle kan bli. Den som är privilegierad har makten att dela med sig. Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll, som Pippi Långstrump sa en gång.

Privilegier fungerar som medvind, hjälpt av medvinden är man knappt medveten om att den finns och det flyt den bidrar till har man lätt att istället se som resultatet av ens egna prestation.

I andra riktningen är vinden betydligt mer påtaglig. Det är svårt att inte märka hur den motarbetar en och hur mycket hårdare man måste jobba för att nå samma resultat i motvind.

I vårt samhälle är det svårt att argumentera för att bevara privilegier. Då är det lättare att blunda. Att försöka intala sig själv att skillnader mellan t.ex. män och kvinnor är motiverade av olika biologiska förutsättningar, olika intressen och till sist det fria valet.

”Varje morgon klär jag ut mig. Till kvinna.” Anna Mannheimer sätter ord på normers makt. Makten som normer utövar på oss utan att vi tänker på det. Utan att vi reflekterar över det. Vi bara klär på oss. Och ”klär ut” oss. Varje morgon gör vi det som förväntas av oss.

Det otäcka med normers makt är att denna makt är så svårt att upptäcka. Den är internaliserad i oss så till den grad att vi tror att vi gör dessa val som helt egna och fria val. Kvinnor ”väljer” att vara föräldralediga mer än sina män. Män ”väljer” att vara föräldralediga mindre än sina kvinnor. Kvinnor väljer att klä ut sig till kvinnor. Och män väljer att inte klä ut sig till kvinnor. Varje morgon. Tro det eller ej. Och om du inte tror på detta så påverkar det dig troligen mer än du tror.

Det finns de som hävdar att det fria valet är en myt. Har de rätt eller har vi en fri vilja? Har vi makten att fatta våra egna beslut?

Att män är maktlösa i det heterosexuella hushållet skulle en kunna tro efter att ha läst om en studie kring skillnaderna i upplevd makt hos kvinnor och män. Enligt studien upplever båda könen att män har mer makt i den offentliga sfären och att kvinnor har mer makt i det privata livet. Både män och kvinnor säger att det privata livet är ett ”viktigare” område. Och därmed dras slutsatsen att makt egentligen är ganska lika fördelad mellan kvinnor och män.

Så varför lägger män mer tid i den offentliga sfären, på jobbet, om de nu anser den privata vara viktigare? Uppskattad ’viktighet’ är väl enkelt avläsbar och direkt proportionell mot tiden vi lägger ner på det ena eller det andra?

Corona har utvecklats till en verklig Grinchen. År 2020 är faktiskt julen för en gångs skull hotad men det är upp till oss alla huruvida vi låter Grinchen vinna.

Vi kan välja att vara offer men vi kan också välja att känna oss mäktiga. Det är vi som har makten över vad vi gör med situationen. Makten över hur vi känner och hur vi agerar.

Låt oss hitta former att fira en riktig jul full av värme och ändå göra det utan att riskera liv. Låt oss visa att mot det goda och starka i människan har ingen Grinchen en chans. Låt oss visa att vi vet att vi har makten att mota Grinchen i grind.

En riktigt God Jul önskar Anna och Patrik!

Har boken eller filmen ”Flugornas herre” stannat kvar hos dig? Väckte den kanske något som skaver och därför inte lämnar dig? En gnagande fundering om det verkligen kan vara så att människan har den inneboende grymhet som filmen visar? Under ytan är människan självisk, ond och grym.

Eller tror du att poeten Bob Hansson, känd från både ”Allvarligt talat” och ”Tankar för dagen” i Sveriges radio P1, har rätt om människan? I föreställningen ”Kan vi inte vara snälla nu för sen dör vi faktiskt?” driver han tesen att människan i grunden är snäll. Vi hjälps åt när det behövs och han exemplifierar det med när han själv klev på landsortsbussen och inte hade kontanter att betala med. Någon sträckte bildligt talat ut en hand och betalade för honom. Om någon är i knipa så finns det andra – människor - som vill hjälpa.

Giggandet tenderar att stärka den starka parten, det vill säga arbetsgivaren där det finns överskott på arbetskraft och arbetstagaren där det finns arbetskraftsbrist.

Därför beskrivs också giggande med både positiva termer som frihet, flexibilitet och självbestämmande och med negativa som otrygghet, beroende och utnyttjande.

Det avgörande är inte giggarbete eller ej utan var makten i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare finns.

För samhället blir då utmaningen att hitta vägar att skydda den svaga arbetstagaren utan att begränsa den starka. Debatten måste fokusera mer på maktrelationen än på anställningsformen.

Att bli av med Trump handlade om att bli av med en översittare och en mobbare på global nivå men sådana kan vi förstås också se på andra nivåer närmare oss i vår egen vardag. På arbetsplatser och i möten.

Hur hanterar vi rötäggen i vår närhet, i synnerhet de som vi inte har möjlighet att rösta bort?

Har vi en liten Trump i vår omgivning måste vi öppet våga syna lögnerna och försvara de som mobbas. Skapar vi en miljö där det inte är framgångsrikt att vara en översittare kommer också det beteendet att försvinna. Där vi inte kan rösta bort översittaren kan vi åtminstone ”rösta” bort översitteriet.

Vilken makt har du lämnat ifrån dig i november 2020? Har du glömt att du har makt över var du lägger ditt fokus, din tid och din energi? Vi påminner oss den gamla management-litteratur-godingen ”The 7 habits of highly effective people”. Där fångar Stephen Covey upp det faktum att det finns saker över vilka vi inte har någon reell kontroll och andra som vi faktiskt kan göra något åt. Och han påpekar att när vi fokuserar på saker vi inte kan kontrollera så lämnar vi ifrån oss makt till ’omständigheterna’ med följden att vi känner oss maktlösa.

Allbright presenterar för nionde året i rad sin årliga granskning av ojämställdheten i näringslivet och gör en sammanställning i en lättillgänglig och snygg rapport. Förvånande nog används inte ordet ’makt’ någonstans i rapporten.

Varför presenterar Allbright sin årliga rapport om det inte vore för att det är just makten som de vill ska vara jämnt fördelad mellan kvinnor och män? Makten som ger oss möjlighet att påverka. Och hur ska vi kunna uppnå könsbalans eller jämställdhet utan att prata om makt? Det är ju makten som ska balanseras. Makten och därmed möjligheterna att påverka som bör vara lika.

Politiken är en manifestation av makt och den makten är ytterst vår att utöva.

Makten är alltså vår men bara tills vi väljer att ge bort den eller låta den tas ifrån oss. Myndigheter som är oberoende av politiken betyder också myndigheter bortom demokratisk kontroll.

Bortom vår kontroll.

Som chef äger du resurser som andra har behov av och kanske till och med är beroende av. Vi kan kalla dem maktresurser. Det är löneutrymme, bonusutrymme, kunskap och information. Men du äger också andra ’maktresurser’ och därmed möjligheter att påverka dina kollegor och medarbetare. ’Resurser’ du kan använda, utnyttja, förbise eller till och med missbruka i dina relationer. Detta handlar om social makt. Denna makt kan utövas i alla relationer men har såklart störst effekt om du också innehar positionsmakt. Alla ser ju chefen.

Har du ofta tråkiga möten? I det här inlägget lär du dig att se dem på ett helt nytt sätt. Varje möte är ett tillfälle att se makten.

Du kan studera den och se hur den tas och ges. Du kan lära dig att ta den. Och att ge den.

Du kan till och med bli hjälten som hindrar maktmissbruk.

Fotograf: Ninni Andersson/Regeringskansliet